Sitter på min vanliga plats i min vanliga ställning och mina vanliga verktyg. Jag sitter alltså på balkongen, ihop sjunken

med ett glas vin och en cigg. Hur mycket jag än försöker kan jag inte låta bli att titta neråt mot gatan, gatan där Haytham brukade gå. Hur han brukade stå nedanför balkongen och signalera att jag skulle gå och öppna porten. Nu kommer han varken gå den gatan igen eller stå nedanför min balkong och vinka och vissla. Sista gången var i fredags, då allt tog slut efter två år. Nu när han är borta har jag inte längre någon anledning till att försöka kontrollera mina beroenden. Jag måste inte längre kämpa för att inte bli aspackad varje kväll. Jag har inte längre någon som gråter sönder sig när mina armar och ben är halvt om halvt sönderskurna. Jag behöver inte heller längre tygla mitt sexberoende. Och ingen att försöka tvinga mig själv att spola ner tabletterna i toaletten framför. Men, det var inte heller därför det tog slut. Sagan tog slut av en annan och helt onödig och brutal anledning. Jag blev våldtagen och han trodde på fullt allvar att jag hade varit otrogen. Så jävla onödigt, jag har inte ens mina beronde att skylla på för det som hände. Jag ser inte längre nnågon anledning till att fortsätta kämpa.

Det är inte mycket som rör sig i mitt huvud ang honom just nu, jag är proffs på att stänga av. Både guldstjärna och slag på fingrarna för det. Det som har förändrats är min syn på framtiden. Haytham tvingade in en framtid (på ett bra sätt), jag har aldrig så länge jag kan minnas haft någon tro och vilja till en framtid. Men han och jag byggde ändå upp en framtid, vi skulle flytta ihop. Jag sökte jobb och kämpade för att gå dit. Kämpade som ett djur för att klara av det, och allt för att jag såg oss två sitta tillsammans i en lägenhet. Nu är han ute ur min framtid och så även lägenheten och kämprglöden. Jag vet mycket väl att jag inte är den första, inte heller den sista, att bli lämnad och få drömmar krossde. Det är bara det att eftersom jag är så  otroligt bra på att fucka up och förstöra mig själv så blir det svårt att gå vidare när en fast punkt försvinner.

Nu ska jag tillåta mig själv att känna efter, känna saknad, titta ner på vägen och inse att han aldrig kommer gå där för min skull igen. Vem vet, kanske även fälla en liten tår.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

        Nyss hemkommen efter 24 timmars jobb, är konstigt nog inte trött alls. Har grillat halomi ost och stillar den värsta alkohol abstinensen med lite vin, men  jag får inte tappa kontrollen eftersom jag ska iväg och jobba klockan 20:...

Kör tidningar till Gotland i sommar igen. Det är 13 timmars pass men jag sitter mest och vilar, tack och lov. Eftersom jag jobbar på dagarna också, 7 dagar i veckan sedan 2 månader sedan så är det awesome att få betalt bara för att sitta på gotlan...

Inte sovit ett skit på 2 dygn nu. Känner hur jag börjar falla in i något svart och otäckt mörker. De tre sömntabletterna jag fick tag i har gjort sitt till. Jag ligger återigen nerpundad någonstans i stockholm och känner mig död inombords. En jävla a...

Ja jag har skurit mig igen.. Det var så skönt, även om det inte var så djupt och allvarligt njöt jag av att se huden dela upp sig i två sidor. Känna det varma blodet rinna ner över magen. Slicka i sig blodet. Jag älskade det. ...

I alla fall... Jag och haytham hade en aå jävla underbar nyårs kväll och natt och de tre följande dagarna. Allt vi gjorde var så kärleksfullt. Sättet han höll om mig, sätter vitittade på varandra, hur vi pratade och skrattade, sättet vi hade sex med ...