Jag är inte helt hundra på vad som hände igår. På något vis så kom det hem en kille till mig, jag har ingen aning om
vad som hände.. Sen lyckas jag somna på balkongen och kom såklart inte iväg till jobbet.. Det är andra dagen denna vecka som jag inte kommer till jobbet, det är inte okej.. Jag känner hur min kropp bryts ner.
Bakfyllan motas med ännu mer alkohol. Jag börjar sakna Haytham.
Annie
10 oktober 2012 22:04
Hej!
Jag känner igen mig så i det du skriver!
Är själv, sedan 3 månader, nykter alkoholist. Och fy f-n vad jag saknar alkoholen ibland!!! När jag läser det du skriver kan jag nästan sakna det där livet... fattar du hur stark den där drogen är? Fattar du vad den gjort med oss?!!
Lömska förälskelse... Som den bröt ner mig, förstörde mitt liv till slut... ändå älskade jag den. Drogen, och saknar den än...
Jag gjorde precis som du. Kom inte till jobbet. Alkoholen styrde. Chefen reagerade till slut och jag har fått hjälp. Jag har fått ett liv igen!!! :-)
+++++Det har inte varit lätt, men jag har i alla fall fått ett värdigt liv tillbaka och jag är så glad att jag har jobbet kvar.
Försök ta hjälp, min vän. Jag vet exakt vilka demioner du brottas med. Jag har känt den bittra ångesten. Många gånger. Jag ska följa din blogg.
Kram Annie
enungkvinnasberoende
11 oktober 2012 22:26
Va glad jag blir! Dels för att du berättar att vad du varit med om och att du känner igen dig, men framför allt för att du tagit dig ut ur det! Beundrar din styrka och jag hoppas och kämpar för att nå dit jag också.
Kram Louise